Observations on my attempts at boiling and simmering

May 19, 2010

Although I feel that I am getting more and more control over the fire and most of the manage to get the pots boiling rather quickly. By controlling the size of the logs I can get it to start boiling rather quick…though I seem to be not so good at “turning down” the temperature again. In theory this should be accomplished by letting a larger log burn on the fire. However, I always seem to end up with a log that is smouldering and emitting smoke without really burning.

This control of temperature may seem to be slightly superficial but should be essential when trying to keep the content of a vessel simmering for a long while. Which is sort of connected to my other consideration, I think that I have focused to much on rather quick cooking, boiling and be done with it. In most traditional cooking the slow simmering of something would play an important role. In order to assimilate an earlier cuisine I need to be able to better control a long, slow cooking rather than the quick cooking of today.

The question would be at this stage, how will I best control the fire in order to maintain a low heat?

Should I continue using larger logs with long burning time, maintain the started fire but raise the

kettle some more or should I be able to keep the pot simmering using only the embers produced while cooking?

11 Responses to “Observations on my attempts at boiling and simmering”

  1. Niklas Johansson said

    Testa att lägga på några lite (inte mycket) större vedträn mot slutet, när du har bra fyr på det, så du får lite mer glöd. Sen kanske du kan använda glöden för att hålla det sjudande. Lägg på något vedträ lite då och då för att “mata glöden”, så att säga. Så hade jag nog gjort, på försök.

  2. Erik Johansson said

    Är de stora vedbitarna helt torra? Och vilket träslag är det? Kanske denna tabell kan vara till någon hjälp:

    Bränslevärde
    Om man utgår ifrån att kol är 100

    Avenbok 28
    Ek 26
    Ask 24
    Bok 24
    Björk 23
    Al 20
    Tall 20
    Gran 19
    Lind 18
    Asp 14
    Poppel 14

    Jag tänker att temperatur och rök kan bero mycket på träslagets egenskaper, eller?

  3. Hm,tror kanskje du har funnet et av bruksområdene til treller og barn. har i felt ofte tenkt at det hadde vært veldig praktisk å ha noen som kunne passe på å legge akkurat passe små vedstykker på ilden for å holde jevn temperatur og som kan hekte gryter ev og på kroken. man får alltid masse sot på hendene og på klærne særlig når det er store gryter. når det gjelder store vedskier på ilden kan det kanskje være en ide å varme dem ved ilden før du legger dem på. de fatter bedre da. når det gjelder å flytte glør, synes jeg at de små “brød” steikepannene er veldig bra, de som er tynne i godset og fjærer litt er fine å vifte liv i glør med og. det er sikkert veldig ukorrekt å bruke dem sånn men veldig praktisk

    • eldrimner said

      Jo, tror nog stämmer bra att man gett den rollen till trälar, barn och liknande efter som det är ju ett rätt sotigt och långsamt arbete…dock tror jag väl inte att allt för unga barn får häkta av de tunga grytorna…en halvfull stor metallgryta är inte det lättaste att lyfta, särskilt inte ovanför härden.

      Ska testa att värma större vedstycken. För samtidigt som jag tycker att det kan gå hyfsat bra att hålla uppe temperaturen med små vedstycken så är det lite kämpigare att försöka hålla grytan enbart sjudande samtidigt som man försöker minimera vedanvändandet.

      Det finns förvisso ett par ryska fynd som till form utseende liknar stekpannorna men är formade som spadar och därför skulle ha kunnat användas till just att ta hand om glöden, men just stekjärnen har man förmodligen inte använt till det. Min fundering ligger väl närmare en medeltida avbildning av vad som kan liknas vid en hötjuga, som i denna bilden http://godecookery.com/afeast/kitchens/kit034.html

      Även om man gör den av trä borde den kunna fungera bra…värt att testa iallafall.

      • nei en gryte som rommer en 20-30 liter ganske tung og vond å få av varmen. å være sparsom med veden er nok veldig viktig for å forstå mer av hvordan man faktisk lagde mat. men hva slags ved hadde man? hoggde man ved på samme måte som nå eller var man mer avhengi av å samle nedblåste greiner, kvist osv? ja en “ildgaffel” burde funke bra,treet kan jo herdes i ilden da vil den vare lenger men alikevell være et billig redskap

      • eldrimner said

        Detta vet egentligen Niklas som kommenterat ovan mer om, men det verkar troligt att den ved man använt har varit mer lik grenar, kvistar och liknande än dagens upphuggna ved.

  4. Niklas Johansson said

    Jag tror att man använt betydligt mindre upphuggen ved än nu, utan mer grenar, även om den förmodligen också varit kluven åtminstone en gång. Finns medeltida illustrationer av vedhuggare i Hausbuch. De hugger grenar på över en halvmeters längd, som är ganska smala. Att använda längre bitar borde rent logiskt spara tid, eftersom antalet klyvningar blir färre.

    Hade ytterligare en tanke om veden. Jag vet inte vad du har för träslag att elda med, men är det björk brinner det ganska snabbt. Om du har nåt med högre bränslevärde som brinner långsammare, som ek ask eller bok, så kan det vara bra att lägga på mot slutet.

    • eldrimner said

      Jo jag har ju också uppfattningen om att det snarare varit grenar är dagens uppsågade träd…kommer du ihåg vilken bild det är i hausbuch? Hade varit intressant att göra lite matlagningsförsök med den typen av ved istället, verkar väl dock inte riktigt bli fallet här.

      Tyvärr är det nog bara björk jag har tillgång till här uppe.

    • Christian Stubø said

      Så vidt jeg husker, inkluderer de viltvoksende tresortene i Lofoten furu, ask, fjellbjørk og/eller dvergbjørk, selje, rognetre og fjelleiner. Bjørk sprer seg svært raskt her.

  5. Niklas Johansson said

    De här hittar jag nu:
    http://www.nuernberger-hausbuecher.de/index.php?do=query&mo=4&rs=1&tt=prs-jobnorm&tm=Holzhacker

    Jag vet att jag sett fler liknande bilder på andra ställen.

    Problemet är att man nuförtiden kapar veden mycket kortare.

    • eldrimner said

      Tack för bilden. Jo, det ser ju onekligen lite annorlunda ut än den ved man hugger upp idag. Kan kanske vara en god idé med längre och smalare ved… Hade varit kul att se sådan användas av medeltidshantverare och -matlagare i dag.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: